Välordnad vecka

Nya året var någon vecka gammalt och öppnade motvilligt sina ögon mot ljuset ett fåtal timmar om dagen. Visst skulle jag ta tag i det där med körlektioner (någon gång), men ingen av oss tänker banta och sluta röka har vi aldrig haft behov av (alltså, eftersom vi aldrig börjat). Kort sagt inga nyårslöften. Däremot började behovet av en mer strukturerad vardag kännas påträngande. Redaktionsarbetet har sina bestämda tider, men allt det andra? Som föräldraledig kan tiderna lätt flyta ihop till en enda... gröt. Tusen små saker, vem ska göra vad, och när... Jaså nu? Jahapp. Och vad ska vi äta?! Treåringen tjatar om gröt till middag och vem om någon har egentligen ätit upp den där såsen som jag förberedde för att...

Stora ord ligger för mig. Jag vill påstå att vårt nya veckoschema är omvälvande. Det är skönt att veta vad vi ska ha till lunch (den står förberedd), när någon har namnsdag och när vi faktiskt ÄR lediga.

Söndagarna är en del i stommen. Då gör jag ett storkok (den här veckan blev det hirsbiffar) och fryser in, samt skalar potatis (vi har kvar av skörden, till stor del för att jag inte orkat stå och skala halv sex på kvällen när alla är hungriga!) och kokar en del, lägger en del i vatten i kallskafferiet. Nu ska jag börja utöka med morotstzatziki, vitkålssallad och andra grönsakstillbehör som kan stå ett par dagar.

Lätt insnöad som jag är vill jag gärna göra en lista över rätter som funnits på schemat, som framtida inspiration och underlättande. Det största steget har vi nog redan tagit... nästa är att fortsätta.

Ett smakprov ur menyn:
Hirsbiffar (fädiga i frysen sen söndagen) med kokt potatis, ärtor
Omelett med stekt potatis (rester av gårdagens kokta!) och soltorkade tomater, vitkålssallad med vitlök
Risotto med svart trumpetsvamp (blir det rester kan de formas och stekas till biffar)
Linssoppa, en stor gryta så att det räcker till lunch dagen därpå. Då har den gått ihop sig och smakar ännu bättre.
Pasta med gräddstuvad grönkål och stekt halloumi
Piroger med grönkålen från gårdagen