Nässeltider

Här i södra delarna av Skåne har snötäcket börjat ge vika. Jag ska inte jamsa på om kvittrande småfåglar, skrattande barn, videkissar och blåsippan-ute-i-backarna-står. Nej, det är ett mycket viktigare vårtecken som jag vill uppmärksamma: nässlorna börjar titta fram! I trädgården samlade jag och dottern pinnar till odlingslimporna vi har planerat att lägga (alltså trädgårdskomposter i en ram under ett lager jord, som man odlar direkt på, en ursmart odlingsmetod! Tyvärr har jag inte kommit på det själv), när vi skymtade nässlor under en stubbe.

Nu vädrar jag vårluft, nya tider. Det ska bli nässelsoppa och nässelpesto, nässelbröd och nässellasagne. De riktiga entusiasterna odlar nässlor, med flit alltså, men så långt har jag inte kommit ännu. Förra året hann vi aldrig med den stora nässeltiden. Det ska vi ta igen i år. Lite sådär manligt malligt kan jag dessutom skryta med att vara nästan immun mot nässlors brännande, så jag kan plocka dem med bara händer. Det kom jag på efter att ha burit ett helt fång enorma nässlor när jag jobbade som kyrkvaktmästare.

Det återstår bara ett problem... hur slipper man krasandet i tänderna av alla olyckliga snäckor?

Snart, lilla nässla, ska du hamna i grytan.