Mätta mun efter matsäck

Våra odlingar kanske är lite sena i starten i år, men det hoppas vi kunna ta igen. Det man kommer på i januari någon gång, när det är dags att beställa frön, är att det inte är så lätt att planera vad som ska stå på menyn från och med försommar till, förhoppningsvis, nästa försommar. Alltså: vad vill vi egentligen äta? Vad kan vi egentligen äta?

Förrförra året blev vi rekommenderade att odla kålrabbi (knölar som växer ovan jord med krispigt, milt kålsmakande fruktkött). Det var väldigt kul att se dem växa till oanade proportioner, eftersom vi valde sorten Superschmelz som verkligen förtjänar sina två första stavelser. Nå, så stod man där med famnen full av fotbollar med kålsmak. Det var gott, det var det, men vad skulle man göra med mängden? Aldrig att vi skulle odla det igen! Men sen provade vi gratäng, att äta dem i skivor färska (otroligt gott och väldigt uppskattat av dottern), att skära ner i grytor, göra sallad. Plötsligt var det inte så svårt.

I ett sånt läge är det lätt att lösa saken genom att gå till affären och köpa isbergssallad, gurka och tomat, odlat i Långtbortistan eller i ett uppvärmt växthus, eller vad det nu kan vara. Fast löst blir det ju inte. Vi har otroliga matresurser inom (grönsaks-)landet och det behöver vi inse. Importera acaibär när vi har blåbär? Quoi? Vilken fesen mango slår våra egna havtorn? Köpa bananer från Colombia när världens godaste äpplen sakteligen ruttnar på gräsmattan? Det finns så stora tillgångar inom landets gränser som vi behöver ta vara på. Nu börjar kanske kockeliten inse den saken, och resten av matvärlden, vem vet? Kanske blir det bara en kortlivad trend med det nordiska köket. Fast här i Norden kunde vi kanske hålla ut, bara för att det faktiskt är så förbaskat gott med inhemska välproducerade råvaror.

I födelsedagspresent fick jag bland annat den här vackra och användbara boken - finns den på svenska tro? Vackra bilder och massor av recept även med trädgårdens doldisar. Och ja - kålrabbi finns med! Samt en rejäl näve recept på sådant som kardon och svartrot.

(titeln betyder ungefär Trädgårdens grönsaker)