Behagas lite tomatsås på gröten?

Som förälder till en ettåring tvingas man fundera mycket över hur, när och vad ungen ska äta. För att inte tala om att ungen ska få i sig något alls för den delen! De små käcka broschyrerna från bvc hjälper föga när man sitter med tredje försöket till frukost och barnet fortfarande inte vill äta. Jag försöker ta det lugnt.

Uppenbarligen svälter hon inte ihjäl. Framför allt vill jag inte tratta i henne något utan väntar på att hon ska göra sina egna matupptäckter. Smörstekta kantareller är en favorit, chèvre och avokado brukar också gå ner. En riktig finsmakare, tänker ni. Njae…

Min dotter är som mest intresserad av maten i tillredningsfasen, vilket har lett till orgier i rå lök, en viss förkärlek för att äta citron direkt i klyftor och att större delen av vissa måltider intas sittande på min höft med avsmakningsskeden i högsta hugg. Mjölksyrad lök får vi lägga restriktioner på. Jag tror att ett lite friare tänkesätt i köket lägger ett tungt fundament för matglädje. Eftersom tomatsås är en stor favorit föreslog den unga damens farmor tomatsås på gröten. Ja, varför inte? Den skålen gick ner med räserfart.